Det tredje inlägget idag, kanske jag börjar bli en bloggnörd?
Men jag tycker det är värt att lägga upp ett till, för denna gången handlar det om min syster.

(Förlåt för usel kvalité på bilderna, men vad ska man förvänta sig från en webbcamera?)











Haha shit alltså, jag ursäktar mig igen för oseriösa bilder. Märkte att jag såg lite risig ut på dem, men så kan det bli efter en heldags pluggande.

Kära, kära syster. Jag önskar att jag vore poetisk och kunde skriva flera sidor om vad du betyder för mig.
Tyvärr är jag inte det men du får nöja dig med raka ord - direkt från hjärtat.
Tänk så mycket vi har gått igenom, du och jag. Vi har varit så sura på varandra att vi inte har pratat eller ens tittat åt varandras håll på flera timmar - ibland en hel dag, men vad gör väl det? Om vi händelsevis råkar möta varandras blick brister vi båda ut i skratt, eller försöker spella allvarliga. Utan att lyckas då, självklart.
Det är helt galet hur många minnen vi har, hur många gånger vi bråkat men sedan blivit sams igen, och hur arga vi egentligen kan bli.
Jag minns en gång vi båda blev så irriterade att vi skrek öknamn och fula ord till varandra och jag stängde in mig på mitt rum. Förstår du hur dåligt samvete jag hade? Jag satt där och grät tills jag somnade, men när jag sedan vaknade upp morgonen efter pratade vi som om ingenting hade hänt.
Det är just det som är så speciellt. Vi behöver inte säga förlåt till varandra, vi vet om att den andra ångrar det dåliga som hänt, fastän ingen av oss har sagt något som ens antyder att vi är ledsna.
Det är ett band som jag aldrig kan knyta till någon annan än just min syster. Ett band som inte kan lösas upp, som alltid finns där. Som alltid består, utan vidare ansträngning.
Det gör ingen skillnad hur arga vi blir, hur många gånger vi kan säga "jag hatar dig" och att vi aldrig vill träffa varandra igen, för jag vet att vi alltid blir sams igen. Hur lång tid det än ska ta, så blir vi det alltid. Ifall du någonsin blir så arg att du menar allvar och verkligen aldrig vill träffa mig igen, kommer jag kämpa för oss, vare sig du vill det eller inte.  

Jag började inlägget med att jag ville skriva hur mycket du betyder för mig. Och nu tänker jag göra det.
Syster min, du har en stor del av mitt hjärta - förevigt. Vårt syskonband var starkt, är starkt och kommer förbli starkt. Vi är systrar och ingenting kan någonsin komma emellan oss.
Jag älskar dig.